Det behövs bättre metoder för att upptäcka tvångsarbete
I samband med att Adda, Regionernas nationella samordning för hållbar upphandling och Svenska kyrkan förra veckan släppte en rapport om risken för tvångsarbete i it-leveranskedjorna i Kina, hölls ett seminarium där representanter från respektive organisation berättade om arbetet med rapporten och några av dess viktigaste fynd.
Mot bakgrund av tidigare granskningar som visat att det förekommer statssanktionerat tvångsarbete i Kina, inledde Adda tillsammans med sina samarbetspartners förra året en granskning för att följa upp hur leverantörer och varumärkesägare inom it-sektorn hanterar risken i sina leveranskedjor.
Resultaten visar att såväl leverantörer som varumärkesägare har bristande förmåga att identifiera, förhindra och begränsa statssanktionerat tvångsarbete. En anledning är att det saknas trovärdiga metoder för att upptäcka den här specifika risken.
Metoder för granskning varierar
Ett viktigt verktyg för att upptäcka missförhållanden är att genomföra revisioner. Därför begärde man ut revisionsrapporter för de fabriker där varumärkesägarna bland annat tillverkar laptops, skärmar och telefoner.
– I vissa fall fick vi fullständiga revisionsrapporter, i några fall fick vi sammanfattningar av revisionsrapporter och i andra fall fick vi inga rapporter – eller fabriksnamn – alls, konstaterade Kristin Tallbo, hållbarhetsstrateg på Adda.
Flera av revisionsrapporterna täckte dessutom bara en specifik produktionslinje i en fabrik, inte hela fabriken, vilket rapportförfattarna menar kan ge missvisande resultat. Deras bedömning är att få, om några, av de aktuella revisionerna var baserade på trovärdiga metoder för att upptäcka tvångsarbete.
För att kontrollera varumärkesägarnas uppgifter upphandlades stöd från en konsultbyrå som gjorde slagningar på plattformen Baidu – Kinas största sökmotor – efter publikt tillgänglig information om statliga överföringar av arbetskraft från fattigare delar av landet till fabriker i östra Kina.
Något som överraskade Per Söderberg, policyrådgivare vid Svenska kyrkan, var att just it-branschen visade sig vara dålig på att själva använda denna metod, trots tillgången till teknik, kunskap och resurser:
– Om det är någon sektor som jag trodde skulle klara av det här, så är det it-branschen, konstaterade han.
Krävs mer än policydokument
Alla i panelen var överens om att uppföljning är viktigt, men att insatserna egentligen behöver komma betydligt tidigare för att åstadkomma reell förändring. Eller som Kathleen McCaughey, strateg inom regionerna för hållbara leveranskedjor, uttryckte det:
– Vi måste öka kompetensen i våra egna organisationer och branschen behöver förbereda sig på att vi inte nöjer oss med generella policydokument. Redan i upphandlingsfasen kan vi vara tydliga vad gäller krav på spårbarhet och transparens. Att gräva efter fabriksnamn i efterhand är inte särskilt effektivt.
Då uppföljning är en förutsättning för hållbar upphandling följer Adda systematiskt upp ställda krav, genom bland annat egenrapportering samt kontors- och fabriksrevisioner. Utöver den systematiska uppföljningen hanterar Adda också särskilda händelser som det nu uppmärksammade tvångsarbetet i Kina, något som också följs upp för bland annat sjukvårdstextilier och solcellslösningar.
Här kan du läsa mer om hur Adda jobbar med uppföljning och hållbara leveranskedjor