Insiderbrott vid offentliga upphandlingar?

(Foto: Mostphotos)

Vad är ett insiderbrott?

På Ekobrottsmyndighetens hemsida beskrivs insiderbrott. Där framgår att var och en kan göra sig skyldig till insiderbrott om man har information om ett börsnoterat företag som inte offentliggjorts (insiderinformation) och med hjälp av den handlar med värdepapper. Det handlar alltså om information som väsentligt kan påverka priset på en aktie eller något annat finansiellt instrument. Finansiella instrument är exempelvis aktier, obligationer, penningmarknadsinstrument, fondandelar, optioner och utsläppsrätter. Det är också olagligt att lämna insiderinformation till någon innan den har blivit offentlig. Det brottet kallas obehörigt röjande av insiderinformation.

För insiderbrott och marknadsmanipulation kan man dömas till fängelse i högst två år. Den som döms för grovt insiderbrott får fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Straffet för obehörigt röjande av insiderinformation är böter eller fängelse i högst två år

Vad är kopplingen till offentlig upphandling?

Vem som helst kan begå ett insiderbrott, det krävs följaktligen inte att man jobbar inom det aktuella företaget. Det innebär att om du deltar i en upphandling av ett avtal, som kan komma att påverka vinnande eller förlorande företags börsvärde, så gäller det att avvakta med att sälja eller köpa värdepapper i företaget tills dess att informationen blivit offentlig.

När är informationen offentlig?

Det skrevs nyligen i bl.a. Dagens Juridik om att Högsta domstolen ska pröva frågan om när tilldelningsbeslut är offentlig information i insiderbrottslagstiftningens bemärkelse. I tingsrätten dömdes fyra män för insiderbrott av normalgraden. Männen dömdes till villkorliga domar förenade med samhällstjänst. Hovrätten fastställde utfallet. Två av männen har överklagat till HD som nyligen meddelat prövningstillstånd.

Bakgrunden är en upphandling som en kommun genomförde för ett antal år sedan. Efter tilldelningen skickade kommunen ett mejl med länk till tilldelningsbeslutet till anbudsgivarna. En chef hos ett av de förlorande bolagen skickade vidare mejlet till företagets vd som gick ut med informationen i ett pressmeddelande. Tiden mellan tilldelningsbeskedet mottogs och pressmeddelandet skickades ut var nästan en timme. Enligt åklagaren i tingsrätten använde chefen den knappa timmen till att uppmana alla misstänka i målet att sälja sina aktier i bolaget. Aktieförsäljningarna pågick fram till att pressmeddelandet publicerades. Enligt tingsrätten är det utrett att informationen om den förlorande upphandlingen var av specifik natur och kurspåverkande, dvs. insiderinformation, fram till dess att pressmeddelandet offentliggjorts.

Att tilldelningsbeslutet utgör en allmän handling, som med stöd av offentlighetsprincipen kan lämnas ut till envar, uppfyllde enligt tingsrätten inte lagstiftningens krav på offentliggjord information. Den frågan ska alltså prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Fram tills vi fått svaret gör börsnoterade anbudsgivare (och vi som upphandlar) bäst i att hålla på både informationen och investeringarna till dess att pressmeddelandena om tilldelning har offentliggjorts.

Åsa Edman, chefsjurist, Adda