Upphandlingslagstiftningen är till för att främja konkurrens i den offentliga affären. Den offentliga affären bidrar i sin tur till innovation och utveckling som kommer hela samhället till godo, samtidigt som konkurrensen skapar ekonomiska fördelar för skattebetalarna.

Ett annat viktigt syfte med upphandlingslagstiftningen är att hindra korruption, att specifika leverantörer favoriseras eller diskrimineras till exempel på grund av ekonomiska favörer.

Totalt uppgår den offentliga upphandlingen av varor och tjänster till mer än 800 miljarder kronor per år. Det motsvarar drygt en sjättedel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Det är förstås viktigt att allt går rättssäkert och korrekt till. Samtidigt vet vi att det finns en rad utmaningar i hur upphandlingar går till idag. Kommuner och regioner är stora offentliga upphandlare. Vi har ett viktigt och ständigt pågående uppdrag att säkra att våra organisationer är så robusta som möjligt när det handlar om att motverka korruption.

Vi ska täppa till de hål som kan finnas och vi ska varje dag utveckla en kultur, som inte accepterar mutor och korruption. Det handlar om att skapa tillit, bygga på kompetens och att ha bra kontrollmekanismer inom våra organisationer.

Men även andra behöver bidra. Riksdagen, regeringen och rättsväsendet har flera möjlighet att göra mer. En aktuell fråga handlar om hur offentliga aktörer kan skydda sig från riggade upphandlingar, samtidigt som det är högst otydligt vilken förtroendeställning experter i en upphandlingsprocess har. Ett annat problem är att offentliga aktörer i praktiken saknar verktyg för att kontrollera leverantörer på ett effektivt sätt innan tilldelning av offentliga kontrakt.

Internationellt sett anses korruptionsrisken i offentlig upphandling vara stor. Vi får inte vara naiva och tro att Sverige på något vis är vaccinerat mot korruption. Vi välkomnar därför att Riksåklagaren ansökt till Högsta domstolen om prövningstillstånd i målet om upphandlingen av ett digitalt vårdverktyg i Region Skåne och Västragötalandsregionen. Det är angeläget att det målet tas upp för prövning så att vi får ett tydliggörande om vad som gäller vid riggade upphandlingar och hur rekvisitet ekonomisk förtroendeställning ska tolkas när tjänstepersoner upphandlar åt sin huvudman. En prövning av målet krävs för att vi ska kunna veta om lagstiftningen innehåller luckor som behöver täppas till.

För att hålla korruption borta från offentliga upphandlingar krävs också att Sveriges offentliga aktörer – bland annat kommuner och regioner – ges vassare verktyg att använda. En ny lag om offentlig upphandling trädde i kraft 2017. Sedan länge är det obligatoriskt att utesluta leverantörer med bland annat mutbrottsdomar i bagaget från upphandlingar av större värde. Men trots att skyldigheten att granska nu funnits i sex år, så saknas verktyg för att genomföra kontrollen. Offentliga köpare vill göra jobbet, men de väntar på att lagstiftare ska ge dem de rätta verktygen. Här ställer vi stort hopp till den pågående statliga utredningen om effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. Vi hoppas att de tar chansen att ge upphandlade myndigheter bättre möjligheter till kontroll. Det skulle i förlängningen motverka korruption.

En öppen konkurrens är viktig för tilltron till upphandlingar och för att vi ska få mesta möjliga värde för skattemedlen. Det är därför angeläget att alla goda krafter gör vad de kan för att skapa förutsättningar för rättssäkra och korrekta offentliga affärer. Och därmed bidrar till att bekämpa korruption.

Ewa-Lotta Löwstedt Lundell, vd för Adda
Sara Catoni, chefsjurist på SKR