Så stärker kommuner sin beredskap – expertråd från Försvarsmaktens Michael Malm

Under årets Adda-dag samlades vi för att inspireras, reflektera och få nya perspektiv på säkerhet och beredskap. Fokus låg på omvärldsläget, våra kunders utmaningar och Addas roll i en tid av förändring. En av dagens gäster var Michael Malm, strateg vid Försvarsmaktens högkvarter. I sin presentation gav han en aktuell lägesbild av totalförsvaret och Sveriges nya roll i Nato. Han kom även med råd och idéer kring vad kommuner kan göra här och nu för att bli mer motståndskraftiga.

Om du fick ge tre konkreta råd till en kommun som vill stärka sin beredskap – vad skulle du säga då?

– Det viktigaste är att kommunens grunduppdrag fungerar även vid störda förhållanden. Klarar man det, då har man kommit ganska långt. Lägg till samarbete med andra kommuner och att man övar tillsammans, då har man en bra grund.

Det handlar om samhällsbärande funktioner som till exempel vattenförsörjning, äldreomsorg och skola. Att säkerställa att dessa funktioner fungerar även vid elavbrott, personalbortfall eller andra påfrestningar är avgörande för kommunens beredskap.

Han påminner också om att övning inte alltid behöver vara något omfattande. I vardagen uppstår tillfällen som går att använda för att testa organisationen och lära inför nästa gång.

Är det något som ofta glöms bort eller underskattas i kommunernas planering?

– Reaktionstiden. Det tar tid att förstå att något händer. Sedan att inse vad det är som sker. Och till sist att veta vad man ska göra åt det. Den där tiden måste bli så kort som möjligt. Annars kan konsekvenserna bli allvarliga.

För att kunna agera snabbt i ett pressat läge behöver kommunen, enligt Michael Malm, ha tre saker på plats:

• Situationsmedvetenhet – vad händer inom mitt geografiska ansvarsområde?
• Prioritering och ansvar – vad är viktigast? Och vilket ansvar har jag även i relation till andra?
• Handlingsförmåga – vad gör vi om det värsta händer och hur nyttjar vi våra resurser bäst?

Ju bättre kommunen förstår sin roll och har övat på att agera, desto större chans att rätt insatser kommer i rätt tid. Det är därför förberedelse inte handlar om scenarier utan om struktur, ansvar och övning.

Många kommuner känner av det ökade säkerhetsläget men vet kanske inte riktigt hur de ska agera. Vad säger du till dem?

– Medvetenheten har ökat sen invasionen av Ukraina. Frågan är uppe på agendan och det är bra. Nästa steg är att organisera sig smart och ta avstamp i det man redan ansvarar för. Omsorg, trygghet, vatten, skola – det är där man börjar.

Han lyfter att samarbetet mellan kommuner är helt avgörande för att klara uppgiften. En kommun behöver inte ha hela lösningen själv, men den behöver vara en del av något större.

– Kommuner kan inte bygga beredskap var och en för sig. Precis som man har gemensamma räddningstjänstförbund borde man också ha gemensamma strukturer för beredskap. Det handlar om att samordna resurser, kompetens och planering på ett smart sätt.

Att förstå sin roll – och förbereda sig därefter

Kommuner har ett stort ansvar. Men de kan inte räkna med att Försvarsmakten tar över när läget blir allvarligt. I fredstid finns vissa stödresurser, men under höjd beredskap och krig är det kommunerna själva som måste kunna hantera sina grunduppgifter.

Därför är det så viktigt att ha en plan. Att veta vem som gör vad. Och att ha övat tillsammans med andra.

– Det handlar om att vara förberedd på det värsta, men kunna fungera i vardagen. Det är ofta det bästa skyddet vi har, anser Michael Malm.